I dag är en riktigt tröög morgon, kroppen å huvudet vill liksom inte vakna till även fast jag är uppe, å i kroppen finns en känsla av allmänn förvirring, jag bara liksom velar omkring å vet inte i vilken ände jag ska börja, så jag tänkte att jag sätter mig här å bloggar lite å väntar på att den inre förvirringen lägger sig lite, finns liksom inte så mkt mer jag kan göra än att vänta ut känslan,

för det finns så vitt ja vet egentligen ingen orsak till den, bara min kropp som spökar, så jag väntar ut..

har en del saker jag behöver jobba på känns det som, sätt att ta saker, se saker på, att man gör det jobbigare för sig själv än vad det behöver vara, å ingen annan än jag kan göra ngt åt det, jag behöver ändra mitt beteende så jag kan sluta ta åt mig saker å bli ledsen för det.

Men att ändra ett beteende å tanke sätt e inte alltid så lätt det tar tid,

Det är tur man har fina vänner som får en att se saker ur en annan synvinkel, hjälper mig se hur jag kan vända på problemet, sen får jag göra jobbet själv, men vissa saker skulle jag kanske aldrig ens tänkt på bara för att jag för stunden har en otrolig förmåga att se saker negativt å änna fastna där,

Men ja vet iaf var jag kan börja..

denna dagen innebär jobb, det är måndag, ny vecka, barnvakt är fixad båda dagarna jag jobbar då barnen är hemma, städning står på shemat för jag har inte hunnit ta itu med ngt hemma känns det som.. men det kommer vara skönt när det är gjort om barnen tillåter, annars får det väl ta sin tid, lämna tången till carro innan vi går till mommo,

sen är det som sagt jobb som gäller,

annelie

Idag fyller mamma år, och jag måste säga att det känns aningen ledsamt ändå, så ung som hon är och sitter där hon sitter, Man har det ju svart på vitt vad alkohol kan förstöra/födärva en människa.

Har haft så många blandade känslor om allt det här som hänt/vart,

Ibland kan man tycka det vore lättare att vara en iskall känslolös människa,

men jag är ju inte detta. men ändå kan jag känna ibland att karma det är vad det är, att hon fått ta igen för allt hon gjort/sagt under åren.

Men så kommer genast ångern över att tänka så, och trotts allt man fått ta, leva med, uthärda, kan jag ändå bara känna medlidande, medömkan, jag tycker synd om henne å önskar jag hade haft kraften å orken att hjälpa henne som jag skulle vilja, det är nog det som tär mest, å har funderat ganska mkt idag ändå på allt det här, och tror kanske lite att iom denna situationen som vi nu befinner oss i så kanske jag kan släppa resten.. Inte behöva gå med det där extra bagaget från barndomen utan gå vidare istället, för jag känner ändå nu mitt i allt, att jag är den som växer i det här, det låter kanske hemskt, men det gör jag på ngt sätt.

jag växer och frodas som människa och individ så det står härliga till detta året märker jag, för jag har hunnit gå igenom så mkt, så otroligt mkt, och står fortfarande på benen, dock med hjälp, men ändå. Och erfarenheterna är ngt jag kommer ha nytta av hela livet, även om det kommer finnas stunder det inte kommer kännas så. Och det goda som kommit ur det onda förutom att jag växer som människa och individ, är att jag fått lägga till ytterligare en vänskap som jag kommer hålla hårt i, riktigt hårt, för den betyder väldigt mkt för mig. Och det ni... det är banne mig ingen skit det :)

annelie

men med mitt kaffe som står brevid är jag snart fit for fight, Riktigt skönt att få vakna en morgon utan att vara helt totalt väck. annars hör det till mina vanligheter att inte ens minnas väckarklockan som ringt även om jag har en förmåga att ändå vakna så jag hinner i tid, men stressa på morgonen e inge kul.

nu ska jag strax vandra med kidzen hem till emma =) hon passar dom åt mig både idag och i morgon så får jag se hur jag löser nästa vecka, måste först å främst veta hur jag kommer jobba, kan ju vara en fördel,

nepp nu ska morgonen här dra vidare, hoppas ni andra får en bra dag,

//annelie

Så himla upp å ner. Har vart å hälsat på mamma idag, hon har flyttats till arelid idag. Åkte dit för att lämna en tjockare flece tröjja å varma sockar till henne, å hälsa på. Och det är så konstigt, det känns så konstigt, det känns så himla skevt,

Jag tackar min lyckliga stärna för mitt egna stöd, tror ja skulle falla flera gånger om annars.

En helt skev dag som sagt, inget har gått som det ska, allt har krånglat ända sen morgonen å jag har inte alls vart på världens bästa humör, men av ngn knepig konstig anledning känner jag mig ändå mer tillfreds nu på kvällen, men denna natten blir nog inge rolig, kommer nog vara tungt, å svårt å somna, det är inte lätt när mörkret faller på å man drabbas av känslan av rastlöshet å oro..

Men det blir väl folk av mig med tillslut hehe. jaja nu ska ja dra iväg en sväng för lite kaffe.

//annelie

Hej å välkommen till min nya blogg, För er som undrar varför en ny så kände jag att det hänt så mkt i mitt liv å min gammla blogg var så rörig så det var jobbigt att skriva för inte ens jag kunde knyta ihop trådarna, så här har vi rätt å slätt en nystart :)

I denna bloggen kommer inte allt vara lösenordskyddat som innan, bara vissa inlägg, så för er som hade mitt gamla lösenord så är det bara att be om det nya om ni vill,

Så i denna bloggen får ni följa med mig på min resa i livet som handlar väldigt mkt om just det den heter, att vilja orka,

Det är ngt jag alltid kommer kämpa för, å kämpa det kan jag.

Ni kommer få följa med i medgångar stora som små, motgångar stora som små, (kanske inte stora för er) men som sagt detta är min blogg mitt liv, och det ÄR stora eller små för MIG,

Så detta är rätt å slätt jag å bara jag

//annelie