Ligger här i sängen å skall försöka sova, men mina knän värker som själva fan :( både knän och vader, och jag har inte gjort ett skvatt som skulle kunna vara en förklaring till varför,,

Jaja skit samma, ska fortsätta försöka sova, upp med tuppen i morgon,
Jag har en tid bokad innan jobbet,

Den bästa av alla dofter förgyller mitt hem för stunden,

kloriiin!!

jag kan inte rå för det men jag fullkomligt älskar doften av klorin,

det för mig är rent, reeent!!!

men dock måste jag dra av golven ytterligare än gång, (om jag orkar)

och klorinet e slut, så det får bli en ajax nästa gång.

tvättmaskinen kör på centrifugering så snart är det dags at hänga tvätt med,

markus jobbar sent idag, tror han slutar 19 om jag inte minns fel, han kan ha

slutat 18 med så då är han hemma när som.

  åhh fantastiska kloriiin!!!

nog om det,

Kan uppdatera en stoor klump som släppt i magen när det gäller mitt eventuella pusslande framöver varannan måndag,

pratade med Minstingens pappa förut,

berättade om läget, situationen, hur jag tänker, och en hel del annat, så vi kom

överens om att han  har henne från måndagar till tisdagar så jag kan vara på det andra

stället varannan måndag,

tack tack och åter tack! för att han va r så förstående,

så nu har jag bara andra halvan kvar å lösa,'

och även där förekommer oregelbundna arbetstider osv plus att det är judo kl 17 varje måndag,

så där kommer det bli lite mera pusslande, men det får lösa sig,

på ett eller annat sätt,

jag skall ringa min fd svägerska och kolla måndagen med henne,

annars då?

joo ganska bra ändå, för jag har fått höra så snälla saker idag,

jag fick höra att jag bryr mig om andra, att jag är trevlig, snäll och söt,

det är inte så himla ofta jag får höra sånt så det känns skönt att få lite bekräftelse

på att något med mig är bra ngn enstaka gång,

för ibland så känner man sig totalt misslyckad,

 #spotify

När man kommer hem, får av sig arbetskläderna, och kan krypa i sina mjukisbyxor och en av Markus gamla t-tröjor,

Det blidde inget besök hos ensam efter jobbet idag, hon skulle åka iväg och kolla på bil,

Men de va ganska skönt ändå, för då kan jag bara få vara lite grann,
Precis när jag hade slutat kom Yasmine och pojkarna, så jag fick åka bil istället för att gå hem :D
Dom skulle ha sina väskor och plattor,
Så där fick jag lite tur :)

Markus hemlagade potatis mos är nog bland det bästa jag vet,
Fy va gott mos han gör,

Det är en relativt trevlig dag att jobba på iaf, kunderna hittils har vart snälla,
Jag har fått höra att jag är trevlig, snäll, hjälpsam och söt hittils,

Så sämre dagar kan man ju faktiskt ha.

Slutar 16 idag, och det känns jävligt bra, ska nog kika bort till Emma en sväng efter jobbet,

En Annan kul sak.. Busschaffören trodde jag var ungdom i morse haha, det får man ta som komplimang,
Nu ska jag runda av min Lunch,

Nu startar vi denna dagen,
Trots uppror i magen,

Grannen har fest, det spelas ngn turkmusik och massa lalalalllllllalalaiiiillaa, ngn där inne har fyllt år, där dom sjöng även grattis sång, fast det var igår, (tror dom firar flera dagar på raken) för det är 3:je dagen nu, hoppas bara dom slutar någorlunda i tid, de e väl jag å Markus som är som ett par halvgriniga pensionärer kanske haha,

Samtidigt kan man inte låta bli att ligga och vifta på fötterna i takt med musiken, det är ju glada melodier å trallande :p

Dags för jobb i morgon igen, tack å lov slutar jag 16!! Markus däremot jobbar sent,

Jag behöver min vår/sommar nu för att få tillbaka min energi och min drivkraft,

Nu har jag iaf fått en tid!

Det finns stunder då jag inte alls känner mig träffad,

då saker inte alls berör mig, för jag gör allt

för att vara stark,

men så finns stunder som just nu, som den senaste timman,

när tårarna sprutar, för jag känner hopplösheten,

känner mig otroligt orättvist behandlad,

för skadan är redan skedd, och den rotar sig väldigt djupt,

förtoenden är borta, känslan av att stå ensam, utanför och uppgiven,

jag vill bort, iaf behöva stundtals, jag vill dra ner på tiden,

men jag känner mig instängd i ett hörn,

det finns få alternativ,

frågan är om man skall göra det jag gör bäst,

det som jag bör undvika, kasta mig vind för våg,

in i nya främmande utmaningar, lära mig på vägen som jag alltid gjort,

men jag har en skyldighet gentemot min familj,

chansningar är det sämsta alternativet,

chansa eller vara ledsen, må dåligt, känna sig hopplös, utanför,

orättvist behandlad, med en klump i magen,

vad har jag för alternativ???